Sunday morning

And I'm falling
I've got a feeling I don't want to know

Det är den där känslan av att jag måste, och kommer att, plugga idag. Den gamla tunga känslan. Jag har spenderat en och en halv timme vid frukostbordet och nyss slagit på en skiva med Pogues. I'm getting there. "Approaching the metric system inch by inch."

Någon cyklade ner i det underjordiska garaget här bredvid. En tvåa på grannhusets sjätte våning har fortfarande fördragna persienner. Jag ska städa lite sen, och Shane MacGowan sjunger A pair of Brown Eyes.

Nästa helg är den sista som 17, men det känns både svårt och lamt att reflektera över att bli "vuxen". Tar det som det kommer. Nu börjar moltäcket spricka upp, anledning att göra nåt annat? Annat än facebook, blogg och last.fm? Annat sätt att smita från plugg?

Vad ska man egentligen kunna imorgon, som man inte kan idag? Jag vet hur många människor det krävs för att det ska vara mer än 50% chans att 2 fyller år på samma dag. Det kommer jag nog inte ha så stor nytta av. Jag vet också när och var världens sista stora sjöslag med bara segelfartyg utspelade sig. Det är kanske bättre kunskap. Kan man gradera kunskap på så sätt? Och i så fall, vilken är den viktigaste och bästa kunskapen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback